hejsvejsva

Veckan inleddes på dramatiskt vis med Ankan på marken med nya cykeln (aka gula faran) och huvudet i bilen som stod parkerad bredvid. Byxor, tröja och jacka trasigt, blåslaget knä samt arbåge och ömt huvud. Ni kanske kan förstå att Filippo hade en tuff eftermiddag, ingen sympati var tillräcklig! Har inte bestämt mig än om den lilla olyckan var regnet, spårvagnsspåren eller bilens fel. Jag var i vilket fall INTE inblandad som ni kanske förstår. Ja, inte mer än att jag fick ta smällen då.

I fredags eftermiddag rullade päronen in i Malmö och jag har vallat dem, matat dem och berikat deras liv enbart med min blotta närvaro. Eftersom Sverigedemokraternas fantastiska ungdomsförbund valde att förpesta hela vår lördag med att ställa till demonstration mitt i stan blev det inte så mycket shopping, men dubbelt så mycket spänning såklart.

Resten av helgen bestod av mycket mat, mycket vin och mycket kramar. Allt som hör en russinhelg till med andra ord. När de åkte i väg i söndags fällde jag kanske en liten liten tår i smyg, men, lillfamiljen var snabba på plats för traditionella söndagsmyset, och jag fick välja film! NÖJD.

Annars ser jag fram emot framtida äventyr, redan nu i helgen när snyggaste Hanna och Madde kommer hit och hälsar på! Som Anne på jobbet sa "jag kan tänka mig att det blir rätt vilt när du har tjejhelg, du verkar ju rätt förtjust i det här med rödvin". Helt rätt va! Mycket fika, tjejsnack, måla naglar och kanske ett litet litet glas vin på det!

Igår var jag på gymmet och lärde känna Carlos från Uruguay. Han är pensionär och vet inte vilken veckodag det här, en riktig livsnjutare! Han lärde mig nästan allt han kan och tyckte det var så roligt när vi tjejer kom till gymmet, för då uppförde sig alla unga killar mycket bättre. Han berättade om sin dotter som han brukade träna med men som nu bodde i Paris och hur mycket han saknade henne. Han hade två barn i Uruguay också och skrattade högt åt mig och sa "du är tokig Angelica" när jag frågade om de brukade träna ihop när det träffades.

Allt som allt, life is good and you know it va!

PÖSS

Full rulle i Malmö va! Lillfamiljen har verkligen utökats och livet är inte alls speciellt pjåkigt. Filippo har mest skaffat sig sånna där sportiga polare, typ Oscar. Som spenderar den mesta tiden i vår soffa framför en fotbollsmatch eller en omgång FIFA. Jag försöker sitta bredvid ibland och säga coola saker som: "ÅHHH SHIT han där va ju typ BÄST i det VM:et du vet" men jag får mest skeptiska blickar eller ingen reaktion alls tillbaka. En gång testade jag att säga att det flög elefanter utanför fönstret. Ingen reaktion.

I skolan i veckan har jag dock fått lära mig att hitta folks förmågor och positiva egenskaper så jag har även lagt märke till att Oscar kan diska, gör god kladdkaka och låtsas vara imponerad av mina enorma biceps när jag stolt visar upp dem.

Sen har vi Pontus (aka Pontiak eftersom han 1. har samma namn, 2. är från NORPAN), även han en sån där tv-spelsgrabb. Hans filmsmak är sådär och dessutom tror han att han ska bli som Leif GW Persson men har inte ens en sån där cool väst som riktiga GW:s har. Det som är bra med Pontus, (förutom att han är från östergötland då såklart) är att han bjuder på rödvin, även han låtsas vara imponerad av mina muskler och han gillar BIG FISH (=jävligt bra).

I helgen fick jag (efter tv-spel såkalrt) även hjälp av dem båda att välja kläder, tre grabbar som följde mig hem och underhållning i Pontus som undrade "Vad fan har ni gjort med mig"? med ett stort flin, efter att jag varit snäll och bjudit honom på några glas japansk sprit.

Eric har egentligen gått i min klass i en hel termin men inte upptäckt hur cool jag är förrens nu. Eric kan vara min reservman om det skulle skita sig med den här Filip jag hängt ihop med ett tag nu. Eric är en jävel på att laga mat och har till exempel bjudit mig på världens godast hamburgare . Eric är dessutom en otrolig lyssnare vilket kompleterar min och Fridas relation väldigt bra, eftersom vi nästan aldrig orkar lyssna klart på varandra utan istället pratar jävligt högt för att försöka överrösta den andra i ett tappert försök att faktiskt bli lyssnad på.

På tal om Frida så har hon ju numer två rumskompisar som hon släpat med sig hela vägen från Luleå. En blivande GW och en mäklare, aka Anna och Jessica. När man kommer hem till dem på Bergsgatan är det nästan som att komma hem. Man får ligga i soffan och dricka vin, kaffe (ibland med mjölk om man har tur) och så kan man få lite mat och ost ibland. Ibland kan man mötas av att Jessica och Frida står och dansar i hallen som välkomnande, men allra oftast lämnas bara dörren öppen och det är bara att kliva på. Nån sitter på toa med öppen dörr medans den andra sminkar sig och den tredje ligger och tycker synd om sig själv i soffan framför Desperate Housewifes. Här får man va den man är och så länge man provsmakar när de bjuder 25 personer på palt så är man godkänd.

I övrigt så har min stackars cykel gett upp och tyckte att jag skulle nalla ytterligare lite på mina sparpengar och köpa en ny. Så nu har jag en gul fin, begagnad cykel jag rullar runt på. I skolan har vi börjat öva på att ha samtal och jag känner mig oerhört inspirerad just nu. Allt vi läser om är intressant och jag känner mig verkligen övertygad om att jag valt rätt va.

I helgen kommer päronen hit och jag ser fram emot mycket mat, vin och MYS. Pappa ringde förra veckan och frågade "jag tänkte på det ... behöver ni öl och så"? Dum fråga till två studenter kan jag tycka, men man vet ju hur de "äldre" är. "Ah med då tar jag med en platta då, vill du ha vin med kanske, vitt eller rött"? Pappa, I LOVE YOU. Ja, dig med mamma alltså, men gratis vin är ändå gratis vin. Och vin är kärlek.

Färdigbabblat för idag, nu väntar "Familjeterapins grunder" och en stooooor kopp kaffe va!

Ciaoooo

Frida och Anna

Karoline och Eric

Eric

Jessica, Frida, Tina, Anna

Fille smakar den japanska spriten

Oscar och Pontus