hejsvejsva

Sovmorgon förstörd efter att min ömma moder kommer in och undrar om jag fortfarande lever. Okej, jag hade sovit 12 timmar, men inte fasen kommer man väl in och väcker mig för det? Det trodde jag vi hade lärt oss båda två.

Tar mig upp ur sängen till slut, täcker ögonen med händerna för det starka ljus som möter mig i köket (hej dagsljus!). Morsan står utanför dörren med damsugare och mopp i högsta hugg (hur länge har hon suttit och väntat egentligen? Här ska det städas minsann!)

Lyckas i alla fall samla ihop mig efter denna skräckfyllda början på morgonen och fixar mig en fin äggmacka. Och där dyker hon upp igen. Damsugaren är på väg in i köket men stängs hastigt av vid synen av mig.
"Angelica jag tyckte förresten att det lät som att du behöver ta näsdroppar".
Jahaja, och jag som trodde att jag var så pass gammal att jag kunde höra sånt själv.

Äggmackan slukad med nöje, P3 gör sitt bästa för att rädda min morgon och jag läser med största intresse om Björn Erikssons gula kavajer i corren. Och där är hon igen. Nu med dammvippan. Stirrar på mig. Jag försöker ignorera. Hon kommer närmare.
"Förresten jag tänkte att eftersom du nu är ledig på måndag kanske du kan putsa fönstrena då?"

DOH.

Vad vill hon mig?

Blodcentralen stängde dessutom precis när äggkokarens hysteriska tjuta sa att ägget nu var perfekt kokat så de blir det ju inget med.
Ansiktsbehandling och massage verkar ha blivit grymt populärt så de kunde inte klämma in en stackars anka förens måndag och tisdag nästa vecka.

MEN! Som vanligt finns det en gnutta ljus i tunneln. Morsan verkar grymt sugen på att köpa en fin klänning till mig.
Eller va det hemköp vi skulle till? Har de klänningar verkligen?