hejsvejsva

När anteckningarna från lektionen innehåller meningen "vad är sanningen"?, då vet man att man är illa ute. Hjärnan överbelastad med alltför många gamla män som tänkt väldigt mycket. Nån stackars, dock lite yngre man har försökt få ner allt i en tjock bok som han kallar för Sociologiska teorier. Den är inte alls speciellt rolig. Inte ens Eric förstår. Han läser högt samma mening för mig 56 gånger och båda två ser ut som två russin och stoppar i oss varsin skumtomte istället. Diskuterar avföring på olämpliga ställen, att inkräkta i någons privata sfär och varför disney blev mainstream och inte finkultur. Jag har dock lärt mig att vi i det postmoderna samhället tar allt med en klackspark och inte längre har kontroll över allt. Så det är vad jag gör. Jag fnissar för mig själv när Eric berättar om de strukturella strukturernas struktur och typ sånt tjaffs. Intalar mig att poletten en dag kommer trilla ner, den brukar ju ändå göra det till slut.

Filippo valde att under helgen och fram till Onsdag kväll överge mig för ett återseende med Linkan, familj och vänner. Shit pommesfrittes va najs tänkte jag! Nu ska jag spela julmusik hela veckan, jättehögt. Jag ska diska slarvigt och jag ska breda ut mig som fasen i sängen. Inte dra ut kontakten till modemet. Dricka direkt ut mjölkpaketet. Feeeeest.

Lördagen inleddes strålande med en glad Anka på gymmet och tjejfika med min lilla norrlänning. Microgrisar och extrem klädvalsångest stod på programmet. Lagom till middagsdags tog Oscar över ansvaret och lagade mat till mig, bjöd på finkött, kaffe och bailys! Jag är riktigt imponerad. Vidare till Pontus som gjort mig och Fille sällskap i vuxenklubben och köpt lägenhet i Malmö! Han bjöd på glögg, spelade cotton eyed joe och jag sjöng med för fullt för att hylla min älskade syster. Som inflyttningspresent fick han en gästbok där jag sedvanligt och tydligt antecknade vem som egentligen är bäst (Jag alltså).

Söndagen mötte mig dock med ensamhet och tysthet, med undantag för det traditionella söndagsmyset med lillfamiljen då. Jag drog ur kontakten till modemet trots allt. Kände mig skamsen när jag drack ur mjölkpaketet och av någon anledning har jag ändå vaknat på morgonen ihoptryckt längst ut på kanten. Ingen vill hjälpa mig med matinspiration, ingen säger vilka kläder jag ska ha och ingen klädhög på soffan? Han kanske inte är så jävla illa ändå den där. Kanske.

För övrigt har jag idag betalat en fet räkning till banken. Femsiffrigt. Väldigt vuxet. Väldigt deppigt.

Förra veckans stora händelse måste dock ha varit sälsafari! Hela lillfamiljen steg upp i ottan för att ta bussen till Falsterbo och Måkläppen. Tystnaden som uppstod när vi såg en liten grå klump som skulle kunna vara ett sälhuvud dyka upp ute i vattnat. Extasen som sedan uppstod när vi såg att de var typ 50 stycken. Varav hälften låg uppe på land. Barn på julafton I tell you va! "Jag vill klappa" sa Frida och kolla på mig som om hon vore 4 år gammal och bad mig om lov. Vi gick typ jättelänge va, och fick vada genom vatten som nådde mig upp till låren för att hitta de små sälisarna, men det var det fett värt va!

Hejsvejs så länge!